HISTORIA!

Här kommer en historia av Lisa, som hände förra året.

Hej mitt namn är Lisa och är 14 år gammal.
Jag var väldigt mobbad i skolan förra året & året innan.
Jag gick alltid till skolan tidigare innan alla kom och läste en bok eller skrev berättelser på min skoldator.
En dag glömde jag min mobil på bänken innan lektionen.
Jag visste inte de för jag brukade alltid annars ha den i väskan.
Bänken var alldeles utanför mitt klassrum så jag gick in när läraren kom, läraren kom alltid lite innan lektionens start.
De gänget som mobbade mig hittade den och visste att de va min.
Jag hade en jätte enkel kod som alla kunde ha listat ut men de trodde aldrig jag skulle hända mig, de som hände.
På min ask så skrev de massa näthat emot två andra som gick i en klass högre än mig.
De gick in på min instagram och skrev taskiga kommentarer emot de två personerna & de gjorde helt enkelt mig hatad, eller mer hatad.
Jag såg de utanför klassrummet skratta och titta in på mig men jag förstog inte vad de handlade om.
När vi skulle börja så hade de antagligen lagt tillbaka min mobil för jag insåg att jag hade glömt den när jag såg att den inte låg i min väska.
Jag gick ut ifrån lektionen för att kolla om den låg där och jag kunde andas ut för den låg på exakt samma ställe.
Jag tog snabbt mobilen och gick in igen.
Alla tittade på mig och skrattade retsamt emot mig.
Jag blev polisanmäld och fick prata med polisen.
Jag hade ju egentligen inga bevis på att de inte var jag.
Lärarna var arga på mig och de var en lång period och jag mådde bara sämre och sämre.
De var massa snack, de ville hitta massa bevis så jag hade inte fått de som ett rakt svar en att de var jag.
Men. Alla i klassen förutom EN sa massa saker till mig och jag orkade inte mer så jag beslutade mig själv att ta livet av mig.
Jag gick in på toan & hade med mig en kniv.
Jag hade påbörjat lite men jag satt å skrev så mycket så min lillebror sprang upp och hittade mig.
Helt skakig, satt å grät, skrek.
Hon ringde mamma & mamma ringde 112.
Jag såg paniken i hennes ansikte men jag brydde mig inte.
Jag ville dö pga denna mobbningen.
Jag blev inlagd på bup och blev frisk.
Jag klarade mig men polisen trodde fortfarande att de var jag.
Men denna personen som inte var taskig emot mig hon gick till lärarna och berättade hela sanningen.
Efter den tiden jag låg inne så förklarade hon att hon aldrig vågst säga något men när hon fick reda på vad som hänt hade de gått för långt tyckte hon.
Lärarna pratade med polisen och jag blev "släppt" eller att de inte var jag.
Hon var som ett vittne kan man säga.
Nu mår jag bra och går på en annan skola.
Men denna tjejen är min bästavän nu.
Efter att inte ha några vänner alls till å ha "massor" utav vänner <3
Jag så glad <3

Tack för mig.

Ha mobilen för er själva, säg aldrig lösenordet <3